July - Conclusions

BOOKS I READ
30.7 Never Let Me Go by Kazou Ishiguro
25.7 Life of Pi by Yann Martel
22.7 Flugan och evigheten av Håkan Nesser
17.7 Fables: Sons of Empire by Bill Willingham (writer) Mark Buckingham, Steve Leialoha, Michael Allred and Andrew Pepoy (artists)
15.7 Stäppvargen av Herman Hesse
10.7 A Handmaid's Tale by Margaret Atwood
6.7 Mannen som dog som en lax av Mikael Neimi
2.7 Skuggorna och regnet av Hakan Nesser

BOOKS I OBTAINED
21.7
Födan, hemmet, ekonomin av Elsie Johnson och Kate Carpenter
Goda Sidorna 34 recept på svenska landskapsrätter
Elisabeths Bästa av Elisabeth Feurst
Saltat och pepprat av Lasse Holmquist
Indianer av Benjamin Capps
Aniara från versepos till opera av Johan Stenström
Bjudningsboken
Operakritik av Erik Lindegren
Aniara av Harry Martinsson
Godnatt Mister Tom av Michell Magorian
In i det okända
Nordisk Skolatlas läroverksupplagan
Så fungerar Sverige av Andres Kung and Lennart Franzen
Den stora djurboken
Kulturen Runt
Så var det förr av Herman Rosell
De fina familje recepten
Så länge du har lust ed. Sven Gunnar Särman
Vad kostar ett mästerverk av Umberto Eco
Filmart by David Bordwell and Kristin Thompson
Bränt barn söker sig till elden av Cordelia Edvardsson
Plupp och björnungarna av Inga Borg
Vin genom tiderna av Hugh Johnson
Lilla vårfloran
Lilla bärboken
Lilla svampboken
Bibeln 1917
Presentationspsykologi i praktiken av Johan Plate
Titta in på en vicking
Han som älskade livet av Irving Stone
Tao enligt Puh av Benjamin Hoff
Den vilda bebiresan av Barbro Lindgren och Eva Eriksson
Läkarboken
The Child From Five to Ten by Arnold Gesell and Frances L Ilg
Sagan om Smeden och stjärnan av JRR Tolkien
Flickan som uppfann livet av Johanna Nilsson
Den första och den sista dagen av David Markish
Kitty och den svarta gamen av Carolyn Keene
Högra Hjärnan av Thomas R. Blakeslee
Ökenbrevet av Göran Tunström
Min Morbror trollkarlen av C.S. Lewis
The Arab States and the Palestine Confilict by Barry Rubin
Te enligt Nasse av Benjamin Hoff
Kulla Gulla i skolan av Martha Sandwall-Bergström
Pelle Svanslös i Köpenhamn av Gösta Knutsson
Svampar i naturen av Sven Nilsson och Olle Persson
Boken om Köttfärs av Lotte Haveman och Margareta Wickman
Grönt, lättlagad, hälsosamt
Syd frukter och exotiska grönsaker av Ole Höst och Harry Berggreen
17.7 Fables: Sons of Empire by Bill Willingham (writer) Mark Buckingham, Steve Leialoha, Michael Allred and Andrew Pepoy (artists)
7.7 The Bell Jar by Sylvia Plath
Travels in the Scritorium av Paul Auster
2.7 A Guide to Old English by Bruce Mitchell and Fred C. Robinson
Ashtanga Yoga The Practice Manual by David Swenson

BOOK OF THE MONTH
Never Let Me Go by Kazou Ishiguro
Wow - great book! An eerie feeling from the beginning that just develops as you slowly start to understand that this isn't just regular boarding school stuff.

WORST BOOK OF THE MONTH
Stäppvargen av Herman Hesse
One of my classic re-readings that just didn't made it my beyond teenage years.

BEST BUY
Fables: Sons of Empire
My local comics dealer took it out of his private stash just because I asked so nicely.

I'm A Prayer for Owen Meany!

I'm A Prayer for Owen Meany by John Irving which is really funny as I never read this book. Meirav however just read the book last month so maybe that counts by proximity?
Take the Book Quiz at the Blue Pyramid and find out which book you are.

These are the kind (?) and modest words they have to say about me:
Despite humble and perhaps literally small beginnings, you inspire
faith in almost everyone you know. You are an agent of higher powers, and you manifest
this fact in mysterious and loud ways. A sense of destiny pervades your every waking
moment, and you prepare with great detail for destiny fulfilled. When you speak, IT
SOUNDS LIKE THIS!

Religion a la Pi

I finally got around to Life of Pi by Yann Martel. Plagiarism or not - it is clever, funny and worthy of reading in any situation.


Since I was raised in a very Christian environment, I found the passages were where Christianity is discussed from young Pi's point of view very interesting and sometimes extremely funny - for example when he enters a church for the first time he describes what he sees as pictures of human sacrifices, fat babies with tiny wings, a charismatic bird, etc.
But maybe the most hilarious is when Pi, who is tired of people who misunderstand his name, answers a pizza delivery man's request for his name using the most loaded of all phrases "I am who I am".

The post(?)-colonial definition that Pi offers on Christianity vs Islam should also be of interest. Christianity is famous for having few gods and great schools. Islam has even fewer gods but not any special reputation when it comes to schooling.

Four Boxes of Joy!

Today I got four boxes filled with books! A friend of a friend is moving abroad and didn't know what to do with four boxes of Swedish books! Needless to say - they have found a loving home. This month's "Books I Obtained" list will get a real boost. I will however pass most of them on to the Swedish Theological Institute in Jerusalem who has a library of Swedish books so that I can share the joy with the rest of the Swedish community here.

Re-reading classics - Grapes of Wrath and Steppenwolf

Lately I have re-read a few classics among them Steinbeck's Grapes of Wrath. I read it in high school (then in Swedish, now in English) - I liked it then and I really liked it now. There is this heavy burden laid on us from the first line to the last. There is something very Swedish about the way he describes the struggle of the working class families - Moberg & Co comes in mind.

There is something special with Steinbeck's language which doesn't really makes it into translations. Dialect of course (he writes a lot in dialect) but smaller things well, there is something very poetic about it - just listen to the title of the book Grapes of Wrath - as opposed to the Swedish translation Vredens druvor, which isn't a bad translation but it doesn't have the audible anger that the English translation does. The title,by the way, is supposed to be an allusion to Revelations 14:18-20. Makes sense - there is something very biblical about the "wrath" type of anger. Also there is something apocalyptic about the all the natural phenomena that makes the old land inhabitable and the struggles that people are having against quite monstrous forces.

I was especially very moved of the way in which Steinbeck uses images to describe a situation, which is specific but also goes so much further. In his theatre theory Berthold Brecht has this idea of the "Gestus". Elin Diamond (Feminist and Brecht scholar) describes is as being "the moment in performance that make visible the contradictory actions of the text, the theatre apparatus and contemporary social struggle". Now this is specific to theatre (much because of the special effect of live performance) but I think there are several ways in which Steinbecks images works in a similar fashion. Gestus can be a word, an act or a tableau in which social attitudes are exposed - something that is the central issue to the play/book / everything summed up in one images, but also reflects on society in a specific historical situation (Breach was very politically engaged).

The last scene of Grapes of Wrath is depicted just as if it was a tableau, a still life, a painting. Rose-of-Sharon (who was pregnant through out the book, and gives birth to a stillborn baby) is like a grotesque Madonna. She should have been the symbol of regeneration, of hope of future - but something is terribly wrong in Steinbeck's picture. Rather than holding a baby in her arms she is breastfeeding a grown up man, a stranger that they just met and who is dying of starvation.

I think that this scene works precisely as a Gestus. Much of the essence of the book can be seen in this picture of the grotesque Madonna. Because of the disturbed social situation, regeneration is impossible in the traditional sense - the old society is dead. There is no place for the working class, no future, and no direct link between the old and the new. The relation between the "mother" and the receiver of her milk is grotesque, unnatural and out of place. The society in which these people are trying to get along, is constantly throwing them out, making them act in way they never would have done during their old life. The society is shaping them into the grotesque, hence alien and impossible to include.

Yet there is a little bit of hope. In the this most of extreme situation where they have lost everything that they had (car, family members, clothes, home, everything material) Rose-of-Sharon is willing and weirdly and unnatural, but still able to help a starving stranger. There is something both moving and disgusting with this image, but most of all is it aggravating and raising wrath.

I also lately reread an other of my favorites from high school - Steppenwolf by Herman Hesse. However I would strongly discourage anyone else to do the same. It just doesn't do it any longer. I find it a highly annoying and just barely finished it.

Bottom line - Steinbeck is still great, Hesse is gravely overrated

Våldsam Neimi

Mannen som dog som en lax är en lite allt möjligt bok. Lite roligt, lite sorglig, lite deckare, lite kärleks histoira, lite glesorts beskrivning, lite fantasy, lite disbänksrealism. Lite av varje med andra ord. Vad boken dock har mycket av är våld - fysiskt våld (mest mot kvinnor) och psykiskt våld (mot språk identitet).

Vad det gäller språket så känns det ovanligt arkaiskt att tala om tvåspråkigthet som något fult. Neimis ilska verkar lite missriktad och mest av allt lite för sen. Jag förstår att det har varit så förr men i dagens samhälle verkar det mer som om den som kan flest språk vinner. Dessutom tror jag att de flesta som kan mer än ett språk skulle hålla med om att vart språk har sin charm och sin egen inherenta världsbild men att inget av dem verkligen kan innehålla allt eller vara mer äkta än något annat. Det verkar som Neimi inte rikitgt ser saken så. Själv talar, tänker, drömmer och lever jag överlappandes och växlande mellan flera olika språk -(nästan alltid) en ofantligt rik tillgång och dessutom det mest normala tillstånd för majoriteten av jordens innevånare.

Vad det gäller våldet så är det nog tyvärr inte så arkaiskt alls. Sverige är ett alldeles förfärligt våldsamt land.

Bottom line: Schysst bok men lite väl tjatigt om tvåspråkigheten

Talböcker 2

Just nu lyssnar jag till Håkan Nessers Skuggorna och regnet. Jag har lyssnat till flera av hans böcker (Från doktor Klimkes horisont och ett par Van Veetaren böcker, Barbarotti böckerna) vilka författaren läser upp själv. Skuggorna däremot är inläst av ngn annan och i detta fall tycker jag att det är en fördel. Oftast är det mycket trevligt att författaren själv läser in sin bok men Nesser (som jag gillar som författare) ämnar sig bäst som författare och mycket mindre som uppläsare.

Talböcker

Den första talboken som jag lyssnat till var Märta Tikkanens Århundradets kärlekssaga året var 1993 och under ett jullov vävde jag en mattan och lyssnade på flera talböker - sedan dess har jag varit fast. Det är inte alla böcker som passar för detta media (för det är ett annat media och upplevelsen av at lyssna är inte lika dan som upplevelsen av att läsa), men ibland kan det tillföra och boken blir till och med starkare - det är en otroligt fin gåva att bli läst till av fina berättare (ibland författarna själva ibland skådespelare) och det finns många bra berättare.

Nu råkar jag ha ett jobb som det passar utmärkt att lyssna på böcker under en stor del av arbetet - när jag syr, klipper eller trycker. Dessutom lyssnar jag också när jag lagar mat, går ut med hunden, ja, det passar utmärkt till många sysslor. Mitt talboks intresse har smittat av sig och ibland lyssnar jag och Meirav tillsammans på böcker eller universitets föreläsningar som det också finns många på nätet. Många bibliotek (t.ex. Malmö) erbjuder talböcker via internet (streaming) och det fungerar ovanligt bra! Det går också att köpa talböcker som mp3 filer på internet bokhandlar. Det senare är dock ganksa dyrt vilket känns lite onödigt. Jag tycker att de borde vara rimligt att bokförlagen skulle erbjuda mp3 fils-böcker till samma pris som pocket böcker eftersom de inte har några extra utlägg för omslag, cd skivor, distribution etc. Jag hade gärna kunnat tänka mig att lägga några tior (i motsats till några hundringar som det nu kostar) på varje bok och kunna lyssna på mp3 spelare i stället för att släpa runt på datorn och koppla upp till biblioteken. Jag hoppas att det kommer att bli så i framtiden.

I juni månad har vi haft mycket jobb och producerat mycket kläder - långa timmar vid symaskinerna, klippbordet och med screenprint tryckning så denna månaden har jag nästan enbart lyssnat till böcker och inte läst så mycket här kommer några böcker som jag verkligen passar bättre att lyssna till än att läsa.

Merabs skönhet. Jag gillar Torgny Lindgren skarpt. Han är en förstklassig berättare är dessutom en fenomenal uppläsare. Hans röst, intonation, dialekt och rytmen som han läser i (ganksa sakta) gör att jag kan få gåshud bara av att tänka på hans böcker. Jag har ofta först läst och sedan också lyssnat på många av hans böcker, Ormens väg på hälleberget, Ljuset, Hummelhonung, Pölsan mfl.

Röde Orm av Frans G Bengtsson är en mycket överskattad bok som jag inte skulle ha läst om men talboks varianten är av ett lite ovanligt slag - en klassisk uppläsning av Gunnar Sjöberg från 1966. Hans ger en mycket passande känsla av tider som flytt och ett helt annat tempo. Tyvärr är texten bearbetad eftersom den gått som följetång på radio och boken är inte uppläst i sin helhet vilket till exempel gör att slutet är lite abrupt och konstigt. Å andra sidan är det en lisa för ett plågat öra att lyssna på herr Sjöberg, så det är värt det ialla fall.

Dr Jekyll och Mr Hyde är uppläst av Ernst-Hugo Järegård, och mer än så behövs inte tilläggas.

Sucka mitt hjärta men brist dock ej av Mark Levengood uppläst och densamme, lyssnade jag på en dag när jag var tvungen att göra många frustrerande och tråkiga ärenden - ändra ngt på mobiltelefons abonemanget, gå på banken, betala parkerings böter, lämna papper och fixa med min social security premie. Social security är den mest vansinniga statliga instans man kan tänka sig, man får migrän av att bara tänka på dem och efter att man varit där låter massmord som det ända lämpliga sysselsättning man kan tänka sig att utföra. Jag gick dock omkring med ett litet leende på läpparna hela dagen - för hur kan man vara sur när man går med Marks småfinnurliga vardags funderingar i öronen?

Nobels testamente av Liza Marklund är en helt OK deckare. När man läser vill man ibland gå tillbaka och läsa om eller kolla upp detaljer. Det är mycket klurigare att göra det när man lyssnar till talböcker. I kriminalromaner har dock berättelsen har ofta ett bra tempo och viktiga detaljer berättas om och om igen emedan mordet eller brottet löses vilket gör att de passar utmärkt att lyssna till.

Freja, sagan om Valhalla av Johanna Hildebrant är däremot en skitbok som varken är värd att läsas eller lyssnas till. Tramsfeminism, tantsnusk och påhitte-mytologi i klass med Grottbjörnens folk eller ännu värre. Nordstedt borde skämmas - den här boken skulle möjligen platsa som Harlekin roman.